the other evelina

Evelina Östlund

The 5 stages of grief

 
förnekelse, ilska, förhandling, depression, acceptans.
 
Du har säkert hört talas om dem 5 stegen av sorg. Stegen lärs bland annat ut på inledande psykologikurser på gymnasiet och pratas ofta om i samband med sorg och saknad.
 
Detta innebär att många tror att det finns rätt sätt och fel sätt att sörja. Att det finns en ordnad och förutsägbart mönster som alla kommer att gå igenom, och om du inte följer detta mönster så sörjer du inte. Du måste därför gå igenom dessa steg helt och hållet och i rätt ordning annars kommer du aldrig att kunna läka dina sår.
 
Detta är en lögn. Döden och dess efterdyningar är en så smärtsam och förvirrande tid och jag förstår varför folk - både de som sörjer och de som bevittnar sorg - därför vill få någon form av färdriktning, en tydlig uppsättning steg som garanterar når ett slut på smärtan som sorgen ger. Sanningen är, sorg är lika individuell som kärlek: varje liv, varje väg, är unik. Det finns ingen förutsägbart mönster, och ingen linjär progression. Vissa går igenom det linjärt i steg andra upplever det som kaos. Jag tror inte heller att smärtan någonsin försvinner. Min farmor dog kring nyår för 3 år sedan och jag kan fortfarande bryta ihop av saknad fast jag har bearbetat och accepterat detta.
 
 
Modellen 5 steg av sorg kan säker vara till hjälp för dem som vill förstå sin sorg och känslorna dem går igenom bättre. Men jag tror inte att dessa steg är varken universiella eller linjära. Jag upplever snarare att min sorg och mina känslor inte tas på alvar när folk försöker förklara för mig hur det är att hantera sorg. Jag vill inte bli tillsagd hur jag ska känna, när jag får känna någonting och hur länge jag får sörja. Alla människor är olika och hanterar olika situationer och känslor olika. Mina känslor är mina och min sorg är det enda beviset jag har på att det faktiskt var verkligt.

Fördelarna med yoga

 
 
För en månad sedan tog jag mitt första riktiga yogapass på flera år. Yoga mjukar upp kroppen och stärker musklerna detta gör att du får mindre ont i kroppen. Jag hade väldigt ont i ryggen och skuldrorna, efter att jag börjat på DMP och sitter vid datorn större delen av dagarna. Jag fick iden att testa yoga av Josefin Dahlberg och då dem erbjuder både vanlig yoga och yinyoga på mitt gym så bokade jag ett pass. Nu går jag på 1 - 2 yogapass i veckan och det har hjälpt mig så mycket. Jag får inte alls lika ont i ryggen om dagarna och det har också gjort att jag känner mig piggare och har lättare att fokusera.
 
Yogan har också hjälpt mig att sova bättre. I och med min lilla Helmer så behöver jag och Markus nattsömnen mer än innan han gjorde entre i världen. Då yoga stärker, töjer och värmer musklerna så gör det en rätt mör i kroppen och att gå och lägga sig mör och trött är det bästa mot sömlösheten.
 
Det är också skönt att ha lite tid för sig själv. Jag går ofta på ett pass mitt på dagen. Som en paus mitt i skolarbetet. Även om det ibland inte känns som om jag har tid att gå och träna så är det alltid värt det. Det är skönt att skingra tankarna och inte tänka på någonting annat än min andning och hur min kropp svarar på rörelserna.

Och ni då? Har ni testat yoga någon gång?

Josefin & Vanja

 
 
Efter att ha illustrerat typ 10 självprortätt så har jag fått ny inspiration av att lyssna på Josefin och Vanjas senaste poddavsnitt och illustrerade dessa superpinglor.
 
Avsnittet handlar om hur dem hanterar alkohol. Josefin firar sju år som nykter och Vanja har av egna själ valt att avstå från alkohol. Dem delar båda sina tankar och historier om sina komplicerade relationer till alkoholen. Tycker att detta är ett så otroligt viktigt ämne att prata om. Det är så många som far illa när alkohol är inblandat. Inte bara att en själv kan göra saker en ångrar på fyllan utan också att ens drickande kan gå ut övera andra.
 
Jag känner mig stolt när jag ser andra som lyfter tabubelagda ämnen och vågar berätta sin historia. Det finns inget som inspirerar mig så mycket som att få höra andras berättelser om hur dem tampas med sina demoner. Att få höra att vi alla är lika när vi går igenom svåra saker. Och särkillt peppande och rörande är det att få se och läsa all positiv respons och det stöd folk erbjuder.
E V L I N A . Ö S T L U N D

-->