the other evelina

Evelina Östlund

Queen Medusa

 
Jag jobbar mig uppåt mot större dukar. Denna är målad på en 40 x 40 cm duk och jag tycker denna är min bästa hittils. Tycker att denna ser levande ut på ett sätt som jag inte har fått till i dem andra målningarna jag gjort på sistone. Jag hade också en tydligare bild av hur jag ville att denna skulle se ut när den var klar. Dem andra var mer experiment, dem tog form allt eftersom, och fick därför fler skavanker.
 
Min syster sa till mig att hon ser ut som Ariel i den lilla sjöjungfrun men jag gav henne namnet Queen Medusa efter Marvels Medusa. Har en tanke om att namnge mina målningar efter olika kvinnor ur Marvel och DCs universum. Marvels Medusa är mest känd för hennes ovanligt långa röda hår. Varje hårstrå är starkare och hållbarare än ståltråd och Medusa har en telekinetisk förmåga att få dem att röra sig som levande ting, hon kan alltså få sitt hår att röra sig på alla tänkbara sätt. Det var väldigt länge sedan jag läste comics men ser mig fortfarande som lite av en nörd på området. Inte för att jag kan överdrivet mycket men jag är intresserad av det pga gamla meriter.

Purple Crystal

Jag har inte målat på väldigt länge. När jag började studera igen efter min mammaledighet så la jag mycket tid på mitt digitala illustrerande och därför lagt målandet åt sidan. Men parallellt  med 3D projektet jag har jobbat på den senaste månaden så började jag måla igen. Det började med att jag målade tre självporträtt som jag egentligen inte blev så jättenöjd med men jag gillar dem ändå för att de är det första jag gjorde efter min konsttorka.
 
 
Efter självporträtten började jag på en mindre tavla på en 30x30cm duk. Gjorde henne utifrån en skiss jag hittade när jag bläddrade igenom mitt skissblock som jag alltid har i väskan. Skissa i blyerts är någonting som jag alltid gör och som jag aldrig har slutat med.
 
 
Med denna känner jag att jag börjar få grepp om min stil igen. När jag inte har målat på ett tag så tycker jag att det kan vara svårt att börja igen. Det blir inte riktigt som jag vill och främst ansiktsdrag och ögon blir överarbetade. Men det hör ju också till. Att lära isg när någonting är bra nog.
 
Jag har redan börjat på en ny efter denna kristallila lady och jag känner att jag blir bättre och bättre och börjar få tillbaka mitt självförtroende. Jag frågar alltid Markus vad han tycker om mina tavlor och allt annat som jag gör. Det är hans åsikt jag värderar högst och jag vet att han alltid är ärlig. Han är också den som pushar mig och alltid säger att jag ska göra det som gör mig lycklig. Ska bli kul att se vart detta tar mig.

Lady Purple

 
Jag gör mitt bästa för att upprätthålla suget efter att måla nu när jag har fått tillbaka det och här om dagen började jag på en ny tavla. Jag målar i stort sätt bara människor och nästan uteslutande kvinnor. Fascineras över kvinnokroppen och feminina drag. Men att måla människor innefattar också det jag hatar att måla allra mest.
 
Låt oss prata om ögon. Det är det värsta jag vet att måla för att det är så förbenat svårt att få dem bra. Det är det jag har övar mest på och jag tycker ofta att det ser okej ut när jag skissar men när jag ka börja måla dem på canvasduken blir de antingen vindögda eller så blir det bara kladd av allting. Jag får bara inte till det. Ögon är verkligen inte min grej.
 
Vill ni se mer av mitt skapande följ mig på INSTAGRAM eller FACEBOOK
E V L I N A . Ö S T L U N D

-->