Evelina Östlund

"När Salikons rosor vissnar då är jag död"

 
En annan favorit av Astrid Lindgren är hennes korta illustrerade novell Allra käraste syster. Denna har mamma läst för mig som liten, jag har läst den för min syster när hon var 5 - 6 år och jag har set filmatiseringen så många gånger att jag tappat räkningen. Om ni har missat den finns den att se här.
 
 
När jag började skriva om Bröderna Lejonhjärta och vart min kärlek till böcker kommer ifrån började jag också tänka på berättelsen om Barbro och hennes hemliga tvilligsyster Ylva-Li, som aldrig säger Barbro utan allra käraste systerYlva-Li bor under rosenbusken i Barbros trädgård. Rosenbusken som heter Salikos rosor. I boken fly Barbro ner i hålet under busken, när hon känner sig ensam och utstött av familjen. Och dagen historien börjar ska systrarna ge sig av på en resa. En lång resa till den vackraste dalen i världen.
 
 
Barbro har just fått en lillebror och hennes föräldrar är upptagna med att ta hand om den nyfödda bebisen och Barbro känner sig därför bortglömd. I sin fantasi skapar hon Ylva-Li för att inte känna sig ensam och under rosenbusken, nere i hålet i marken där Ylva-Li bor har hon allt hon någonsin önskat sig.
 
Närbokens äventyr börjar nå sin ände och Barbro och Ylva-Li är framme i den vackraste dalen i världen säger Ylva-Li efter ett tag "Ett måste du veta. När Salikons rosor vissnar då är jag död." Barbro rider genast hem, bort från Ylva-Li, för hon kan inte tro att det är sant. När hon är hemma igen blir hennes föräldrar helt överlycklig att hon är hemma igen, de hade varit så oroliga för hon hade varit borta hela dagen. Dagen efter är det Barbros födelsedag och hon får en liten hundvalp. ågot hon alltid önskat sig. Hundvalpen får namnet Ruff. När Barbro går ut i trädgården med Ruff ser hon att Salikons rosor vissnat och hålet i marken är borta.
 
Och jag undrade alltid i slutet av boken hur länge den där rosenbuskens rosor egentligen varit vissna?

Åtminstone här i Körsbärsdalen

 
Jag är 7 år och det är dagen alla vi i klassen ska ta ned din favoritsak till skolan. Jag ser vattenpistoler, rolerblades, Barbie dockor och Pokémon bollar alla pillar, leker och visar upp sina saker där vi sitter i ring på klassrumsgolvet. Alla utom jag. För min sak kan en inte leka med. Det är något som hjälper mig att drömma, något som låter mig komma i kontakt med kära vänner, fara ut på äventyr, utforska nya världar, kämpa mot drakar och onda riddare och komma hem tryggt när allting är över. Det är något som väcker min vilja att berätta, att dela med mig av ord och att skapa. 

Vi går runt i ringen. En och en får vi visa upp och berätta om våra saker. Dela med oss om varför den är speciell. Vi skickar runt sakerna så att alla får se och testa men min skickar vi inte runt. När det blir min tur öppnar jag i stället boken i mina händer och läser från första sidan i boken. Jag läser om Skorpan som berättar om sin storebror Jonatan och landet Nangijala Om branden som får Jonatan att hoppa från fönstret med Skorpan på ryggen och hur Skorpan klarar sig men inte Jonatan. Om Skorpans sjukdom som tar hans liv strax efter att Jonatan har dött och om hur dem båda återförenas i Nangijala. 

 
Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren är det tydligaste och tidigaste minne jag har av böcker. Av en bok och en värld som helt och fullständigt uppslukade mig. Den ledde till att jag under mitt liv alltid har varit en läsande människa och att jag från lågstadiet och fram till idag alltid har skrivit och illustrerat mina egna historier. Min kärlek till ord och fantasin är det som driver min dröm att själv bli författare. Jag har så länge jag kan minnas alltid drömt om att en dag kanske jag kan skriva en bok. En dag kanske andra människor kan få inspireras av mina ord, bli vän med mina karaktärer och helt och fullt uppslukas av den värld jag skapar. Tänk att få skriva och skapa och sen kunna beröra andra människor.
 
Tryck gärna på hjärtat så jag vet vilka inlägg ni gillar bäst!

Stilinspo från You got mail

En film som jag hatar att jag gillar är You got mail med Mgg Ryan och Tom Hanks. Den handlar två rivaler, Joe Fox och Kathleen Kelly. Hon äger en liten butik som säljer barnböcker och han är arvtagare till en butikskedja som säljer böcker. Båda har en e-mail romans med en okänd person och utan ont annade är det varandra dem har fallit för över internet.
 
Det jag gillar med filmen är hur den porträtterar staden New York och Kathleens kärlek till böcker. Jag tycker också om Meg Ryans stil i den här filmen. Ska vi ta en titt?
 
 
Hon har många turtleneck tröjor, knälånga penkjolar och klumpiga skor.
 
 
Hon kör också på skjorta under stickad väst eller tröja.
 
 
Stora koftor drar hon ofta på sig utan på sin outfit. Gärna med puffiga ärmar och med ett lite udda mönster.
 
 
Och hon bär upp klänningar ihop med turtleneck tröja eller skira blusar. 
 
 
Det finns mycket att säga om You got mail när det kommer till hur romans porträtteras och hur filmens manliga huvudperson Joe behandlar Kathleen. När han får reda på vem kvinnan han har mailat med är berättar han inte för hhen vem han är utna istället så utnyttjar och manipulerar han henne. Det han vet om henne genom deras mail konversationer använder han för att reta henne och få henne att känna sig liten och obetydlig. Han ser till att hennes företag går i konkurs och manipulerar sen henne till att falla för honom. När hon sen får reda på vem mannen bakom mailen är blir hon inte arg utan allt är plötsligt glömt. Jag har länge tänkt på denna film som romantisk men inser mer och mer vilken probmlematisk bild många "romantiska filmer" har av kärlek. Och det värsta är att jag älskar den här filmen vilket gör mig ännu mer ledsen. Nu mera ser jag den för mysfaktorn och nostalgin den ger mig snarare än att jag tycker att den är fin och romantisk.
 
 
Tryck gärna på det lilla hjärtat så jag vet vilka inlägg ni gillar bäst!

Om mig

Min profilbild
Jag heter Evelina Östlund och jag är från Umeå. Jag gillar konst, kaffe och musik en kan dansa till. Min blogg handlar om mitt liv som fru och mamma. Men också om mina drömmar om att jobba med design, konst och skrivande.

Translate my blog -->